Killarna sover fortfarande djupt och snart är min semester slut. En viss olustighet har bosatt sig i kroppen. Huvudvärk och konstiga drömmar som på ett eller annat konstigt sätt kan kopplas till jobbet. Att jobba i ett kontorslandskap känns främmande och läskigt. Alla tittar och alla hör å så får man inte äta sin lunch vid datorn samtidigt som man jobbar. Det är faktiskt avkoppling och en slags vila för mig. Jag blir istället stressad i lunchrummet där alla sitter och jag känner mig tvungen att prata och lyssna. Tycker dessutom inte om när andra pratar om ditten och datten. Är jag inte själv intresserad av det som diskuteras så vill/kan jag inte lyssna. Allt blir bara jobbigt babbel då och öronen trillar nästan av. Egotrippat men sant.
I natt har jag knappt sovit alls. Drömde en del korta konstigheter och var emellanåt helt vaken. Hörde Johan på sitt rum. Han är uppe halva nätterna och springer runt på rummet med sina älskade sugrör. Så att han tar lång sovmorgon är helt förståeligt.
Mina drömmar är alltid stressiga. Jag fattar inte var jag får allt ifrån!? Varför kan jag aldrig drömma om trevligheter? Tänk om man på nätterna kunde få befinna sig på kinesiska muren eller vid någon skotsk slottsruin med en kaffetermos. Men till något positivt så mår jag faktiskt bättre nu när jag äter Fluoxetin Stada. Ältandet har minskat rejält och jag känner mig mer avslappnad iallafall på dagarna på något vis och det är bra! Nu hör jag att Olof har vaknat så jag ska kila upp och ta en kopp kaffe!
