Jag mot världen

Så var det då dags igen att vara på kant med resten av världen! Det känns så och det gör ont. Tillsynes vanliga händelser vänder helt upp och ner på mitt liv! Jag förstår inte varför det är så himla viktigt för samhället att sätta en massa diagnoser på folk för att i nästa sekund totalt strunta i de svårigheter som man har..?! 
Jag vill kunna säga saker till folk men det går inte. Meningarna uteblir men kaos råder i inuti. Jag blir ledsen så ledsen och vill bara fly. Om man har social fobi så ska man inte undvika det man är rädd för har jag fått veta...Men jag behöver kunna dra mig tillbaka och kunna landa. Jag vill inte vara bland folk hela hela tiden. Jag trivs själv och jobbar bättre när jag kan fokusera och vara mig själv!